Kapp Putsch; en demonstration mot Weimarrepubliken och början på den tyska högerns radikalisering

Den 13 mars 1920, i den politiskt turbulenta atmosfären efter Första världskriget, exploderade en händelse som skulle skaka det unga Weimarrepublikens grundval: Kapp-Putsches. Den konservativa general Wolfgang Kapp, frustrerad över Versaillesfredens villkor och republikanernas “sviktande” ledarskap, inledde ett uppror mot den etablerade regeringen.

Kapp Putsch var mer än bara en misslyckad militärkupp; det representerade en djup splittring inom den tyska befolkningen. Från den ena sidan stod Kapp och hans anhängare, inklusive nationalister, monarkister och högerradikaler. De såg Weimarrepublikens demokratiska ideal som svaga och förnedrande för Tyskland, längtande efter återupprättandet av kejsardömet eller åtminstone en stark, auktoritär ledare som skulle återställa landets stolthet.

Å andra sidan fanns de som stod bakom den republikanska regeringen, ledd av Gustav Bauer. De representerade socialdemokrater, kommunister, liberaler och vänsterliberaler, som trodde på demokratiska principer och ville bygga ett nytt Tyskland baserat på jämlikhet, rättvisa och parlamentarisk styrelse.

Men vad var egentligen orsaken till Kapp Putsches? Som historiker kan jag peka på flera faktorer:

• Versaillesfreden: Den hårda fredsavtalet som tvingades på Tyskland efter Första världskriget skapade djup frustration och upprördhet. Krigsskulden, förlusten av territorium och begränsningar på den tyska militären uppfattades som en orättvis behandling och en nationell skamfläck.
• Politisk instabilitet: Weimarrepubliken var ung och sårbar, präglad av politiska motsättningar och ekonomiska kriser. Den republikanska regeringen hade svårt att hantera den växande högerradikalismen och socialismens utmaningar.

Folket vaknar upp: En civil olydnad som förändrar allt

Kapp Putsch startade med en marsch av general Kapps trupper genom Berlin, där de ockuperade regeringsbyggnaderna. Men den avgörande faktorn i händelsen blev inte militär styrka utan snarare den tyska folkmassan.

I motsats till vad Kapp och hans anhängare förväntade sig vägrade många berlinare att stödja kuppen. De stannade hemma från arbetet, avvisade att följa order från de nya myndigheterna och organiserade demonstrationer mot upprorsledarna. Denna breda civil olydnad spelade en avgörande roll för att Kapp Putsch slutligen skulle misslyckas.

Konsekvenser som rullar fram genom historien

Kapp Putsch hade djupgående konsekvenser för Tyskland i det tidiga 20-talet.

Konsekvens	Beskrivning
Förstärkt politisk splittring: Händelsen ökade den redan befintliga motsättningen mellan vänster och höger, vilket skapade en atmosfär av misstro och våldsamhet.
Svagare Weimarrepublik: Kuppen, trots att den misslyckades, visade på republikens bristande legitimitet och förmåga att hantera kriser. Den tyska demokratin hade svårt att återhämta sig från detta slag.
Växande radikalisering: Kapp Putsches misslyckande bidrog till en ökande radikalisering av högerns krafter, som började se våld som ett legitim medel för att nå sina politiska mål. Denna utveckling skulle bli katastrofal för Tyskland år 1933.

Kapp Putsch är en komplex och fascinerande händelse i tysk historia. Den illustrerar de utmaningar som Weimarrepublikens demokrati stod inför och bidrog till den växande instabiliteten som skulle leda till Hitlers maktövertagande. Som historiker måste vi fortsätta att analysera och diskutera denna händelse för att förstå dess betydelse och lära av historiens misstag.